Så sant så.

Hämtat från 

Dag Öhrlund Blogg

Landet jag inte känner igen, del 37: Upprörd!

 

Är det jag som håller på att bli galen? Varför marscherar inte vi, hundratusen eller tvåhundratusen eller trehundratusen svenskar till riksdagshuset, stannar upp och vrålar:

STOPP FÖR HEL-VET-TE! NU FÅR DET VARA NOG!

Det finns åtminstone två svar. Det ena är att vi är fega och lata (gud bevare oss). Det andra är att en majoritet tycker att det som händer är okej (gud bevare oss ännu mer).

I det sistnämnda fallet blir jag rädd på allvar.

Ja, jag är upprörd. Anledningarna? Låt mig nämna några:

Det hävdas fortfarande att vi lever i en demokrati. Då sker följande: Först publicerar Sverigedemokraterna en film i vilken de varnar flyktingar från att komma till Sverige med motiveringen att här inte längre finns tak över huvudet eller socialhjälp.

Media förfasar sig och SD blir naturligtvis omedelbart kallade det mesta som slutar på -ister.

Någon vecka senare ställer sig Löfven i talarstolen på en presskonferens och säger samma sak, och mer: Vi kan inte ta emot fler. Vi har inte resurser. Inga bostäder, inget tak över huvudet. Vi ska stänga gränserna nu och polisen ska bevaka dem.

Media säger ingenting, mer än att kommentera Åsa Romsons tårar.

LO slår på trumman och berättar att organisationen nu producerar en film som ska visa Sverigedemokraternas rötter i nazismen. Någon dag senare rapporterar tv-nyheterna att fler av LO:s manliga medlemmar nu sympatiserar med Sverigedemokraterna (38,6 %) än med Socialdemokraterna (30,9 %).

Till någras förvåning blir vår penningpåse inte automatiskt större för att vi välkomnat      80 000 flyktingar på kort tid. Politikerna snor pengar från bistånd till sjuka och svältande barn i Afrika och till andra biståndsprojekt. Lik förbannat spricker bubblan och jag läser om de kommuner som nu går på knäna. Malmös ekonomi har inte helt oväntat kraschat. På andra håll ska man sluta besöka gamlingar som är mellan 75 och 79 år och om någon i vården blir sjuk så ska inga vikarier anställas. Förtvivlade kommunchefer uppträder i tv, förklarar att de inte kan trolla fram pengar och bostäder med knäna, att det bara inte går längre.

Löfven tycks till slut vakna och inse det som en majoritet av befolkningen förstod för ett år sedan. Romson gråter och föreslår att vi ska ta emot fler asylsökande (se länk). Ett i raden av hennes uttalanden som också lär gå till den politiska historien.

Samtidigt är det full fart på flyktinganläggningarna. I lilla Nora försökte 30 män tränga in till en kvinna och hennes tonårige son för att våldta henne och döda sonen. Enligt polisens är bakgrunden att männen anser att den ensamstående kvinnan begår en brottslig handling då hon uppehåller sig i Sverige utan man och att hon därför ska straffas.

Vad är det här för skit?! Hur mycket ska vi tolerera? Vi påstår oss vara ett land som står för jämlikhet och kvinnofrid (det senare är för övrigt ett skandalöst skämt). Här låter vi dessa män, som för säkerhets skull lämnat sina kvinnor och barn kvar när de flydde, hota en flyktingkvinna med våldtäkt! Och ett barn med döden! Vi sväljer och accepterar, medan det enda rimliga vore att sätta männen som hotat med våldtäkt och död på ett plan hem i morgon. Jag bryr mig inte om deras ras, nationalitet eller religiösa eller kulturella inriktning –  i Sverige håller vi inte på med sånt. Punkt.

Nästa vansinne: I Garpenberg utbryter ett så stort bråk på ett asylboende att polisen får skicka flera patruller och griper åtta personer. Anledningen är att några, som blivit tillsagda att – av brandsäkerhetsskäl – flytta från en byggnad till en annan, hotar personalen och hotar med att sätta eld på byggnader.

Vad är det här för skit? Hur mycket ska vi tolerera? Varför ska de hårt belastade människorna som arbetar med flyktingar finna sig i att hotas? På vilken annan arbetsplats skulle hot accepteras?

”Det är olika folkgrupper som inte går ihop”, säger Anders Gustavsson, vakthavande befäl vid Dalapolisen. ”Det är asylsökande som har bråkat med varandra, de har även hotat personalen samt hotat att bränna ner boendet.”

Bra. Tack och adjö. Vi har erbjudit er en fristad, ett varmt boende, tak över huvudet, mat, kläder, frid och dagersättning. Som tack hotar ni personalen och vill bränna boendet.

Hejdå.

Och sedan – i ”kvinnofridens Sverige” – serievåldtäktsmannen. För det räcker ju inte med att Hagamannen släppts, att Södermannen ska släppas och att Englas mördare får fnatta omkring på permissioner och köpa skivor.

Serievåldtäktsmannen är 45 år och jag kan för mitt liv inte förstå varför man inte hänger ut honom med namn och bild med tanke på hur många unga flickor han förstört. Han är tidigare dömd för samma typ av brott – bland annat våldtäkter och sexuellt ofredande.

Då utgav han sig för att vara skivproducent. 1998 dömdes han till fängelse för sexuellt utnyttjande och ofredande efter att ha lurat i fyra flickor i 13-14-årsåldern att de skulle bli Sveriges Spice Girls.”

Den här gången handlar det om sexualbrott mot 17 (!) flickor, som mannen lurat i en massa skit om kändisskap och modellkontrakt, varefter han förgripit sig på dem. Flera våldtäkter, flera fall av utnyttjande av barn för sexuell posering, barnpornografibrott, sexuellt ofredande. Brotten sträcker sig från 2009 fram till mars i år och har skett på olika platser runt om i södra Sverige.

Och så – lagen i landet mjäksverige. Åklagaren säger att han nu vill yrka på 8 – 10 års fängelse. Rättegången avslutades nyligen men en av flickorna, 24 år, var inte på plats. Hon tog sitt liv redan i oktober. Orkade inte.

Tala om för hennes föräldrar och andra nära att detta svin, som förstört livet för hur många flickor och barn som helst, ska få åtta års fängelse!

Om han sitter av fem av dem och tvångsrunkar tillsammans med ett gäng andra pedofiler på en skyddad avdelning, så kostar han oss 5 x 365 x 3 000 kronor = 5 475 000 kronor plus växel.

Fem miljoner för en pedofil och våldtäktsman. Medan 79-åringarna inte längre får besök i hemmet för att det fattas slantar i penningpåsen. Medan vården inte får sina vikarier.

Fuck it! 

Jag upprepar min idé om att vi – i dessa outsourcingens tider – mycket väl kan outsourca goda delar av kriminalvården till exempelvis Thailand eller Vitryssland där vi sannolikt kan köpa tjänsten för en bråkdel av 3 000 kronor per dygn. Det skulle dessutom inte spela någon större roll eftersom Kriminal”vården” för länge sedan har erkänt att det där med ”vård” går sådär. Av de som sitter inne i dag är en god del över 60% dömda tidigare och det talar ett ganska tydligt språk. När det dessutom gäller sexualförbrytare så har både exempelvis ”Kapten Klänning” och Englamördaren Anders Eklund visat ett totalt ointresse när det gäller att delta i behandling mot den typen av beteende.

Så – hur mycket skit ska våldtäktsoffren ta? Hur mycket skit ska de barn som drabbats – och deras föräldrar – ta? Hur mycket ska vi jamsa med män som upprepade gånger våldtar barn, fotograferar och filmar dem, utnyttjar dem på alla sätt? Med män som knäcker flickor så totalt att dessa tar livet av sig för att de bara inte orkar leva vidare. Vem är det samhället ska stå upp för? Offret eller svinet?

Så ja. Jag är jävligt upprörd. Över att vi, i det fina, jämlika ”kvinnofridslandet” Sverige inte kan stå upp för kvinnor 2015 (och var fa-an är feministernas röster nu?). Jag är jävligt upprörd över att flyktingar som vi erbjuder en fristad hotar dem som försöker hjälpa dem. Hotar med att bränna ner boenden. Hotar med att våldta och döda.

Vad är det för skit? Hur mycket ska vi tolerera?

På grund av den svenska generositeten när det gäller flyktingmottagandet har vi dessutom varit tvungna att omprioritera polisens resurser så att myndigheten nu medgett att man nedprioriterar ”mängdbrotten” (det vill säga dem som rör gemene man) för att försöka klara av gränsbevakningen och den enorma ström av människor som fortfarande kommer in i Sverige varje dygn (läs gärna rapporterna från min gästbloggande polisman som vistas mitt i den overkliga verkligheten).

Det finns en allvarlig risk för att vi är på väg mot ett kaos jag sett i andra länder. Ett kaos där grupper som representerar andra nationaliteter, kulturella och/eller religiösa tillhörigheter tar med sig sina konflikter hit.

Det är fullkomligt oacceptabelt och nej – jag har ingen förståelse eller tolerans för det.

Men det skiter de förstås i. Det kommer att ske. Om vi inte markerar mycket klart redan nu, riskerar vi att få ett samhälle som inkluderar fler bränder, som inkluderar upplopp, våldsamma sammanstötningar, plundringar och mord.

Vill vi det? Eller är det dags att sätta ner foten på allvar? Både mot dem som tackar för vårt mottagande med att hota, våldta och bränna. Och mot de svin, oavsett härkomst, som våldtar barn och kvinnor.

Dags att börja marschera mot riksdagshuset?

Sådärja, kritiker – nu kan ni börja vifta med nazist- och rasistkorten i luften. Men är det inte dags att byta ut dem, de börjar se lite slitna ut?

Annonser

Om Roggan

En som är född -56 som alla andra kändisar *L*. Haft diabetes sedan 6 års ålder. Har fått komplikationer av min diabetes. Kommer att blogga om min diabetes.Tre barn samt tre barnbarn, en pojke och flicka. Samlare på Eric Clapton. Älskar musik, E.C. samt melodiös hårdrock. Kan inte vara utan mina talböcker. Kommer att lägga ut mycket om melodiös hårdrock.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s